När kallt blir varmt

Jag sa till mig själv att det skulle krävas något alldeles extra om det ens blev någon nästa gång. Jag väntade och hittade, men inga som var tillräckliga. Inga var det jag ville ha. En känsla av att inte vilja fortsätta. Men det gjorde jag, jag kämpade och kämpade. Jag ger sällan upp.  Life goes on. Jag levde mitt egna liv. Killarna kom på löpande band, jag tog några. Men föll aldrig. På midnattsgatorna söp jag mig full, spydde och flydde. Jag hade gett upp en del av mitt hopp. Jag levde mitt liv och gjorde precis det jag kände för helt känslokallt. Jag kunde vara lyckligast i världen men i nästa sekund ifrågasätta livet. Aldrig skulle det bli någon nästa gång.

 


Och så kom dagen. Jag visste redan då att du var något väldigt speciellt. Det här är något annorlunda, något helt annorlunda. Jag tror att jag har börjat falla, sakta men säkert. Mitt hjärta börjar tina upp. Jag visste redan från början att du var något utöver det vanliga. Jag tappade allt vad kontroll innebär och föll pladask. Jag blev gladare än vad du någonsin kan förstå när jag vaknade upp imorse och såg lappen du skrivit på min trapp. Där hjärtat blir varmt.


Kommentarer
Postat av: A

välskrivet och fin text. jag gillar att texten i sig är lite hemlig

Postat av: kim!

A:
klart det är en fin text. världens finaste har ju skrivit den (A)

2006-10-05 @ 12:01:45
Postat av: Jess

A: Man tackar. Vem är du?

Kim: Sötnos.. Men jag tror jag vet någon som är ännu finare ändå(A)

2006-10-05 @ 23:32:36
URL: http://jessjess.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback